Lena Nerhagen, forskare på VTI, har tillsammans med andra forskare undersökt om och hur svenska myndigheter arbetar med konsekvensanalyser. De har speciellt tittat på de som kan få stort inflytande över hur styrmedel inom transport- och miljöområdet används – områden där olika intressen ofta kolliderar.

När en reglering, ny lag eller direktiv ska införas kan det få andra konsekvenser än vad man avsett. EU arbetar med något som kallas Regulatory Impact Assessment – konsekvensanalys av reglering – när en ny lag eller ett direktiv ska tas fram. Man gör en analys av vilka övriga effekter det kan ge förutom de önskade. Det kan vara hälsofrågor, kostnader, påverkan på företag eller enskilda individer.

– Vi gick 20 år tillbaka i tiden för att se om vi i Sverige använt oss av den här metodiken när vi införlivat EU-direktiv, säger Lena Nerhagen. Slutsatsen är att, nej, det har vi inte. Man kan tycka att det inte spelar så stor roll, men problemen skiljer sig åt i Europa. Hon berättar att i Belgien som är tätt befolkat, har de stora problem med luftkvalitet, till exempel.

– Om man då utformar en politik i Sverige, som är glest befolkat, och utgår från Belgiens förutsättningar, riskerar vi att åstadkomma stora minskningar av utsläpp utan någon egentlig vinst för hälsa eller miljö, eftersom så få påverkas. När vi i Sverige arbetar på EU-nivå med att ta fram förslag bör vi fråga oss: Är det ett stort problem här, eller har vi specialfall som gör att vi behöver en annan lagstiftning?

– Naturvårdsverket till exempel har ansvaret för att våra miljömål nås. Det är en typ av organisation som har mycket målstyrning, vilket kan begränsa vilka lösningar som beaktas. Trafikverket ska också jobba mot miljömålen, men har även målet att transportpolitiken ska vara samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar. De har i större utsträckning träning och metodik för att göra olika typer av avvägningar.

Forskarna studerade också vilken betydelse tjänstemännen har för vilka underlag som tas fram. De kom fram till att det ofta är brist på samhällsekonomisk kompetens på myndigheterna. Ibland finns det en misstro mot analysernas effekt. Tjänstemännens utbildning, expertkunskap och politiska värderingar spelade också in. Till exempel var biologers val mer påverkade av miljöinformation än de med nationalekonomisk bakgrund, som lade större vikt vid samhällsekonomisk information.

– Det är också en fråga transparens och tydlighet, och om vem som fattar beslut. Politiker är ofta generalister utan detaljkunskap, medan tjänstemän är experter inom sitt område. Är det då politiken som avgör, eller är det vad man som tjänsteman anser behöver göras som blir styrande i underlaget?

Publicerat i VTI aktuellt nr 4–2018 (s 7)