Den kunskapsöversikt och förstudie kring försök med basinkomst som Samordningsförbundet Centrala Östergötland har beställt är nu är klar. Intresset har varit stort redan innan den publicerades. Syftet var att undersöka om idéer kring basinkomst skulle kunna användas av förbundet för att hjälpa människor att delta mer i samhället och på arbetsmarknaden, och samtidigt ge dem bättre livskvalitet.

– Tanken väcktes vid FINSAM-konferensen 2019 och vi har med det som en frågeställning i Samordningsbron, ett av våra ESF-projekt. Men vi insåg att vi behövde mer kunskap om det för att ha ett bättre underlag för våra diskussioner och beslut, säger Mattias Bergström, förbundschef.

Den 17 september kommer förbundets styrelse att få en presentation av materialet och de ska sedan ta ställning till om det är av intresse att arbeta vidare med förslagen. I så fall fortsätter diskussionen om hur teorierna och de tidigare erfarenheterna skulle kunna användas inom ramen för förbundets verksamhet.

Basinkomst, vad är det?

Basinkomst eller negativ inkomstskatt kan göras på olika sätt men förenklat är det en idé om att alla ska få en (låg) offentligt finansierad inkomst utan behovsprövning eller krav på prestation. Tanken är att det ska ge en grundtrygghet så att individer inte behöver oroa sig för att stå utan inkomst för att de inte uppfyller kraven olika myndigheter ställer eller hamnar mellan stolarna i olika system. Mindre oro och stress ger bättre hälsa och möjlighet att planera på längre sikt samt ge större frihet att själv styra sitt liv, något som i sin tur gör dem bättre rustade för att ta sig vidare. Argument mot är till exempel att det blir för dyrt, att folk kommer att välja att inte arbeta eller delta i insatser, vilket vilket in sin tur kan leda till fattigdom samt att det är orättvist att folk ska bli försörjda utan krav på motprestation.

Vad kan vi lära av tidigare experiment?

Kunskapsöversikten togs fram av Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl. Anna-Carin Fagerlind Ståhl är medicine doktor och har en bakgrund som arbetsmiljöforskare och psykolog. Hon har på forskat kring psykisk ohälsa och motivation i relation till arbetsmiljö och arbetsliv. Christian Ståhl är professor i sociologi och forskar kring arbetslivs- och välfärdsfrågor, med särskilt fokus på sjukförsäkringen och samverkan mellan myndigheter. Han verkar vid HELIX, ett forskningsprogram vid Linköpings universitet. De har sammanställt resultat från de vetenskapliga försök med basinkomst som har gjorts runt om i världen. Förutsättningarna för försöken varierar men på det stora hela pekar de på många positiva effekter.

– När man tittar hälsa så mår folk som får basinkomst bättre och det finns inget som tyder på att det ska ha en negativ effekt på arbetsmarknadsdeltagandet, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Hon berättar att intresset har varit stort när de har pratat om basinkomst, och att hon insett att ämnet är laddat.

– Det är viktigt att skilja på vad som är empiriska och vad som är etiska argument, det blandas ihop. Det är viktigt att prata om bägge, men vara tydlig med att det är olika saker.

I uppdraget ingick också att ge exempel på hur ett eller flera test skulle kunna se ut. Författarna ser både utmaningar och möjligheter för att göra experiment i Sverige.